Ebba Forsberg sjunger. Är det inte vackert?
lena alun
Bröstcancerföreningen Aurora i Södermanlands län och onkologkliniken Sörmland inbjöd till en öppen föreläsning i torsdags den 15 oktober i Munkellsalen i Clarion Hotell Bollinder Munktell. Susanna Rosenqvist, som är psykiater och onkolog, på Sophiahemmet föreläste om hur vi kan tackla ångest och rädsla. En mycket välkommen information, som jag har saknat. Nu ska jag bearbeta de kunskaper jag antecknade i formen av ett blogginlägg. Jag hade stor behållning av att bearbeta föreläsningen i våras om hur sexualiteten förändras. Min förhoppning är att detta blogginlägg ska ge mig verktygen att tackla min ångest och rädsla, som är stor även för mina nära och kära. Idag grät en vän, och jag stämde in med egen gråt, för att hon inte vet hur hon ska ta konakt med mig. Själv har jag slutat ge mig till känna när jag möter bekanta i folksamlingar. Jag smiter undan och hoppas undgå upptäckt. Det är så svårt att berätta om min situation. Det finns antagligen för mycket återhållen gråt som ser sin chans att komma ut. Jag inser att detta är något jag måste göra något åt.
Dessutom togs den patientgrupp jag tillhör aldrig upp under föreläsningen. De 15 % som inte lever efter tio år. Vi som inte kan botas och som inte överlever cancern. Vi osynliggjordes kände jag. Det är för svårt att tala om. Men kunskapen går utmärkt att applicera även på oss märkte jag när jag hade bearbetat texten. Det går lika bra att komma ut till lust och glädje även om återstoden av livet är kort. ”Livet kan inte vänta” blir bara ännu mer sant. Prioriteringarna blir ännu skarpare och förvaltningen av livet än mer viktigt.
Igår var jag på läkarbesök och min läkare kunde inte heller ta upp frågan om ångest och rädslan. Han har varit mycket bra så länge det fanns hopp om bot, men i mitt fall räckte nu inte kunskapen och erfarenheten till. Ångesten och rädslan var lika påtaglig hos honom nu, som den var redan när jag fick mitt cancerbesked av kirurgen maj 2006. Erfarenheten visade nämligen kirurgen redan då hur det skulle gå med mig. Minnet av det mötet har lagrats i min själ. Samma ångest hade den erfarna och kompetenta onkologen igår. Psykiater Susanna Rosenqvist lärde oss i torsdags att det finns ingen smitväg. Vi måste igenom tistlar, ormar och getingar för att komma ut ur ångesten och rädslan. Inte lätt, men jag ska nu igenom. Jag har heller absolut inget bättre alternativ.
Verksamhetschefen på Onkologkliniken Sörmland, docenten Per Lind, lovade förbättrade psykosociala villkor för patienterna. Jag har hela tiden frågat och efterlyst stödgrupper för bröstcancerpatienter och helst även anhöriggrupper. Nu tycks de ha bildats, tyvärr inte för min patientgrupp, utan för dem som ska kunna börja arbeta. Ska väl försöka få vara med ändå så småningom, för jag har tänkt bli frisk och arbeta jag med.
Per Lind visade oss de uppsatta målen för stiftelsen;1) Förbättrade psykosociala villkor och personligare vårdmiljöer 2) Förbättrad kvalité i omhändertagandet 3) Förlänga överlevnaden och förbättra livskvalitéen 4) Minska skillnaden mellan befolkningsgrupper/ socialgruppstillhörigheter
Alla dessa mål uppnår man om man samlade ihop drabbade kvinnor i stödsamtalsgrupper. De är oerhört välgörande att få tala ut med andra i samma situation och genom att lyssna på andra kommer man vidare i sin egen bearbetning och utvecklingsprocess. Alla drabbas av en akut krisreaktion och senare följer en psykisk kris. Det finns forskning som visar att stödgruppssamtal är a och o för att överleva spridd cancer. Jag kommer att referera till den senare. Nu ska jag sammanställa Susanna Rosenqvists erfarenheter under 15 -20 år.
Innan dess ska jag nämna det vår andra föreläsare Annelie Liljegren, överläkare och chefsläkare på Karolinska nämnde om tröttheten efter cancerbehandlingarna, Fatigue är den kliniska diagnosen. Definitionen av Fatigue är en fysisk, psykisk, känslomässig och social trötthet, svaghet, kraftlöshet och orkeslöshet. Det kan ta minst ett år innan man är fit for fight igen. De kognitiva funktionerna kan påverkas av cellgifterna och förmågan att ha många bollar i luften går ofta förlorad. Annelie Liljegren lovade mer forskning och resultat framöver om detta ; att vi inte fattar på samma sätt som förr. Koncentrationsförmågan kan påverkas under så lång tid som två år. Cytostatikan/cellgifterna påverkar även äggstockarna och påverkar lusten.
Susanna Rosenqvist talade om den akuta krisreaktion som den bröstcancerdrabbade och hela familjen hamnar i. Familjen är hela tiden i olika fas med varandra. För mig känns det tungt att mina barn går igenom detta utan något stöd. Själv gör jag så gott jag kan, men ångest och rädsla gör mig naturligtvis bristfällig. Hur skulle jag kan tala om att min största ångest är att jag ska dö ifrån dem. Jag vet att de har stark ångest för detta själva, som tar sig svårbegripliga uttryck. Jag skulle verkligen önska en stödgrupp för samtal för att få inspiration till att hantera och komma ur krisen för familjen.
Chocken kommer då det känns tomt, overkligt, som i en dimma. Reaktionsfasen med olika försvarsmekanismer är psykets sätt att hantera HOT. Att landa kan ta timmar, något dygn eller veckor. Bearbetningsfasen kommer sedan och till slut går vi in i nyorienteringsfas efter flera månader eller år.
De psykiska försvarsmekanismerna mot HOT är 1) Förnekande (jag befann mig där i tre månader efter cancerbeskedet),2) Bagatelliserande (befinner mig där av och till ännu, tack och lov, jag ska bli föremål för mirakel, det är min tro), 3) Glömska (ibland glömmer jag bort att jag är sjuk, men det förekommer inte under behandlingar) minnesstörningar hör till, 4) Överdriven ilska mot andra saker ( min blogg
) 5) Intellektualiserande ( min specialité att ha intellektuella överbyggnader som överlevnadsstrategi) 6) Isolering (omgivningen tror att man tar det så bra).
Själen släpar efter under sjukdomstiden och behöver tas om hand. Psyket har därför tekniker för att hantera hot. Man kan göra en jämförelse med de vita blodkropparna som tar hand om infektionen. Försvarsmekanismerna är automatiska.
Exempel på hot är ; 1) Ska jag dö? 2) Ska jag inte kunna arbeta? 3) Är cancern ett straff? 4) Ska jag bli besvärlig för de anhöriga? 5) Tappar jag hela min personlighet?
Skam och skuld uppstår när vi inte vet vad cancern beror på. Cancer är stigmatiserande. Många i omgivningen blir rädda och kan bete sig avvisande eller överdrivet emaptiskt.
Hur uttrycks ångesten? Man kan bli rastlös, få koncetrationssvårigheter, få andnöd, hjärtklappning, bli darrig, illamående, ha sömnsvårigheter, vara ilsken och irriterad. Faktorer som ökar ångesten är personlig läggning, sömnbrist, ofrivillig ensamhet och alkohol. Följaktligen minskar ångesten vid god sömn, sällskap, motion och avslappningsövningar, vilka utlöser välmåendehormoner.
Hur bemästras ångest? Olika copingstrategier, fakta, att söka stöd och tröst hos omgivningen, tala med andra, ta emot stöd, avslappning och motion. Be böner och söka sig till sin tro. Låtsas som om sjukdomen inte finnns, distrahera sig och använda alkohol och droger.
Efter de medicinska behandlingarna kommer den psykiska krisen med chock, reaktionsfas, bearbetningsfas. 20-30 % behöver medicinering och psykoterapi. Då ska man ta in vad man har varit med om och se skadan och traumat i hela sin vidd. Sörja förlusterna, acceptera det som har hänt, börja känna sig mätt på att älta och våga börja blicka framåt.
Att komma till en Rekapitulering i hjärnan; ett kort återberättande av det viktigaste i händelseförloppet. Blod, svett och tårar. Tistlar, ormar och getingar. Vi måste komma genom sorgen för att kunna kom in i nyorienteringen och kunna känna glädje och lust och släppa bitterheten, oförätterna och ilskan. Hur vi klarat tidigare kriser förr är prognostiskt. Har vi behövt extra hjälp förr, behövs det ofta även nu.
I nyorienteringsfasen känner vi hopp, lust, glädje och en försoning med det som har varit. Här kan många uppleva positiva effekter av cancererfarenheten och skörda.
Utmaningen är att våga längta, planera och hoppas. Hemligheten vi finner är; 1) Vi är dödliga! Vi har bara ett liv att göra något av. 2) Vi tar inte livet för givet längre och höjer därmed blicken. 3) Vi inser att vi tillhör ett större sammanhang. Vi försonas med detta och inser att vi har ett liv att förvalta.
Dödsångesten; Plocka ut skeletten ur garderoben och avgifta rädslan! Undersök vad som är ens rädslor med insikten om att vi alla är dödliga. Det kan leda till en större tydlighet om hur man vill prioritera, förvalta sitt liv, vad som är viktigt och vem jag är. Dödsångesten kan leda till ett mognadssprång!! Vi blir klokare, visare, mer nyanserade och ödmjukare genom att gå genom tistlar, ormar och getingar.
Livet är orättvist. Har jag blivit bitter? Alla andra har det så bra. Känner jag avund? Jag har haft så mycket elände i mitt liv! Be om hjälp och ta emot hjälp. Det är inte ovanligt med depression och ångestsjukdomar i kölvattnet av cancern. Vi kan behöva samtalsstöd och medicinering.
lena alun

En helg för att njuta och dela livet med varandra. En helg för mammor att hinna vila lite. 

Vi samlades på torsdagkvällen. Miriam Holm och Barbro Ohlsson ledde våra temasamlingar och Barbro Fransson lagade underbart god mat och bakade…
Barbro Ohlsson i den vilsamma verandan. Hon lärde oss att vila och sluta med att försöka överträffa varandra i att vara duktiga.
Gott om egen tid att göra som vi vill med; dela livet, njuta och promenera.





Vi betjänades med mat och fika…
Tid för reflektion över livsvägen och tid för egen bibelmeditation.
Ljuvliga kafferep

Samling vid havet
Vi letar stenar som får symbolisera bördorna som vi sedan kastar i havet. Livsriter är välgörande för själen.

Våra bördor ligger nu på havsbotten.
En bön som betydde mycket för mig under helgen.
Här samlades vi för våra samlingar några gånger per dag.

Här är det underbara huset vi fick bo. Det har varit bed and breakfast och var nyrenoverat. Jag fick ett chambré separée och bodde där stegen slutar.


Huset var verkligen besjälat. En gång var detta fattighus, av det slag vi ser skildras i Astrid Lindgren filmer om Emil i Lönneberga.
lena alun
Ber att få gratulera till äktenskapet. Lycka till!
lena alun
Läs denna anmälan till Justitiekanslern, om du känner tvekan inför att låta dig vaccineras mot svininfluensan. Leif Arnold visar stort civilkurage och har lagt ned 600 timmar på att borra djupt i frågan om svininfluensan.
Jag fick min sista cytostatikabehandling mot min spridda bröstcancer igår, och vågar nu vara så kaxig att jag avstår vaccinationen. Mitt immunsystem borde ha repat sig till influensan eventuellt kommer på allvar. Den 19 oktober- 1 november har jag förmånen att få rehabilitering på Vidarklinken. Äntligen, tack, Landstinget Sörmland, som jag har bett så många gånge att få komma dit. Tyvärr, satsar inte Landstinget förebyggande på rehabiliteringen, utan först när man anses vara obotlig. Det är så dags kan jag tycka. Men jag har tron på att jag ska bli frisk igen.
Observera att det finns belägg, som Leif Arnold anför i sin anmälan till Justitiekanslern, för att vaccineringen orsakar cancer av pandemiska mått.
De stora politiska och mediala dementi- och mörkläggningsmaskinerierna har under 50 år lyckats att undanhålla sanningen bakom sjukdomar och vaccin. Det jag i detalj kommer att visa – och bevisa – är ingen konspirationsteori, utan rena rama verkligheten. Man behöver inte vara vetenskaplig specialist för att identifiera detta gigantiska bedrägeri, där skattefinansierade institutioner och det vetenskapliga etablissemanget förfalskar fakta för att få ut maximalt med pengar. Det räcker med att använda logik och eliminera information som inte passar in, se vilken information som passar in och komplettera med information som tagits bort eller saknas. Till min hjälp har jag inhämtat information från den vetenskapliga litteraturen samt hjälp från sakkunniga inom området, såsom: professorer på olika departement inom mikrobiologi, medicin och inom virologi runt om i världen. Totalt nerlagt antal timmar för denna anmälan uppskattas till ca minst 600 timmar.
Elisabeth Sandlund skriver i Dagens ledare om när sanningen blir offret. På SvD Brännpunkt idag avslöjas en hel del, bl a;
[---] när WHO lyfte den nya influensan till pandemifas 6, så blev Sverige förpliktigat att köpa 9 till 18 miljoner vaccindoser av GSK.
Det som av politiker och tjänstemän framställts som en rätt är i själva verket ett förpliktigande, en skyldighet. De exakta skrivningarna i avtalet kring detta är hemligstämplade, men följden har blivit att en relativt lindrig influensa avtalsvägen har tvingat fram vaccinproduktion och köp av vaccin till hela Sveriges befolkning. Det är priset Sverige betalar för att få gå före i kön.
Då den nya influensan rent medicinskt inte kan betraktas som allvarlig har regering och myndigheter lagt stor tonvikt vid solidariteten. Du ska vaccinera dig för att inte smitta dina nära och kära. Det är en solidaritet för de redan rika, eftersom avtalet har gett oss rätt till förtur, vilket innebär att människor i fattigare länder blir utan vaccin. Efter att riskgrupperna i Sverige har vaccinerats kommer det att finnas ett antal miljoner oanvända doser. Dessa bör snarast skickas till bättre behövande i andra länder innan datumstämpeln går ut.
Varför inte visa generositet , redan nu, mot dem som verkligen skulle behöva vaccinet i fattigare länder, och skona de svenskar som bara tar onödiga risker med vaccinet? Bara det inte blir som med det 20 år gamla köttkonserverna som såldes till Polen. Ja, detta blir en ny skandal att följa. Var så säker! Det handlar nu mer om politisk prestige än Sverige befolknings långsiktiga hälsa.
Svt´s Agenda gav en mer allsidig debatt i söndags
än den skandalösa propaganda som visades för några veckor sedan. DN rapporterar att de senast fjorton dagarna har 24.000 insjuknat i svininfluensan.
Enligt WHO finns det nu 343.298 konstaterade fall av A/H1N1. Minst 4.108 personer har avlidit av sjukdomen.
Det är ännu oklart om den globala ökningen av svininfluensan också gäller för Sverige. Svaret kommer på torsdag när sjukdomsstatistiken för förra veckan blir klar.
I SvD försöker man analysera kritiken på internet;
På Internet florerar nu skrämmande varningar och konspirationsteorier om den planerade vaccineringen mot svininfluensan. Argumenten varierar från ett farligt experiment med friska människor till planerat massmord av världens befolkning. Vad handlar kritiken egentligen om?
I Dagens Samhälle säger chefsläkaren i Landstinget Sörmland;
– Det bästa vore om idoler visade att de vaccinerar sig, säger Lennart Persson.
Ska vi skratta eller gråta?
I Gävleborgs landstingsfullmäktige ifrågasattes massvaccinationen, uppger Arbetarbladet.
Politiske chefredaktören på Västerbottens-Kuriren ,Ola Nordebo ,problematiserar nyanserat;
Vi måste, och det är nog bäst så, bestämma själva.
lena alun
Det blir spännande att följa. Lycka till!
lena alun
Göteborgs-Posten skriver i sin ledare att vi bör uppvärdera närturismen;
Exotiska resmål kan vidga våra vyer. Det gör oss klokare. Men långfärderna har också baksidor. Flygandet tär på miljön. Därför finns skäl att uppvärdera närliggande resmål.
Turismen kan bli den största klimatboven. Rubriken i Dagens Nyheter nyligen fick många att haja till. Transportforskare varnade för att våra resvanor är ett hot mot klimatet. Enligt Stefan Gössling, professor i Lund, beräknas resebranschens utsläpp av växthusgaser öka med 150 procent de kommande tio åren. Och flygets utsläpp är skadligare eftersom det sker långt upp i luften.
Därför vill forskarna få oss att ändra våra resmönster. Välja Mallis framför Phuket, till exempel.
Eller varför inte Sverige, som är så vackert!

Äntligen på plats i Smygehamn. Min syster blev så inspirerad av det äldre paret som satt och grillade….

Kåseberga och Ale Stenar fick jag förmånen att besöka för tredje gången. Jag älskar Österlen och stekt salt sill.
Underbara Haväng utanför Brösarp. Verkeån, som nästan rinner ner till havet.
Nationalparken Stenshuvud; Östra Huvudet.

Vy från Norra huvudet.
Skillinge är ett vackert samhälle, där spännade saker sker. Min syster blev ledse over att vi hade missat Bokens Dag på Österlen 12- 13 sept med Elsie Johansson, Stefan Einhorn och Mari Ljungstedt.
Vilka stränder vi har i Sverige. Denna heter Mälarhusen, och ligger nära Skillinge.
Smygehuk i Smygehamn.

Stranden i Falsterbo.

Vi hade tur med vädret.

Havet skiftar som ett vackert sidentyg.

Min syster Margit och jag grillar korv vid stranden vid Smygehus hotell.

Det smakade jättegott.

Utsikt från Hotell Strandbaden i Falkenberg, där vi lunchade på vägen hem till min syster i Marstrand.

En storslagen solnedgång från sovrumsbalkongen hos min syster och svåger.

En tur i segelbåten till Ålstol med ……..
….god lunch på ön.

Somliga tog vara på det fina sommarvädret och badade.

En legendarisk segelbåt.

En fin bröllopsfest på Societetshuset på Marstrand pågår.

Vy från Marstrandsön.

En stilla stund för kontemplation vid…..

…..Dambadet på Marstrand.
lena alun
Göteborgs-Postens ledarsida analyserar Alliansen. Hoppas att de vill lyssna på den kloka och insiktsfulla ledarsidan;
Det är alltså ingen slump att de rödgröna skjuter in sig på pensionärerna, de unga och de sjuka. Man kritiserar jobbskatteavdraget. ”Straffskatt för pensionärer” som en del vänstersympatisörar kallat det. De som skrikit högst verkar ha glömt, att med en socialdemokratisk regering, hade skatten på pensionerna inte varit en krona lägre. Möjligen tvärtom.
Nu gick visserligen Reinfeldt, Olofsson, Björklund och Hägglund ut häromdagen med att de planerar att införa skattelättnader för pensionärer som fyllt 65. Vilket var uppskattat. Men det räcker inte. Fortsättningsvis måste alliansen lägga lika mycket fokus på vad de kan göra för att förbättra för unga, gamla och sjuka som på jobb, jobb, jobb. Då kan det nog gå vägen 2010.
Jamenvisst, så enkelt är det.
lena alun
I Göteborgs-Postens ledare finner jag goda nyheter;
Som jag ser det sprack bonusbubblan i kväll. Det sa statsminister Fredrik Reinfeldt när han på torsdagen avslutade sitt första EU-toppmöte som ordförande.
Sprack, är kanske att ta i. Det återstår att få med sig USA och övriga G 20-länder på gemensamma och effektiva åtgärder mot storbankernas ansvarslösa bonusutbetalningar och ovilja att ta samhällsansvar.
Barack Obama har sagt;
- Tyvärr finns det vissa i finansbranschen som feltolkar denna stund. I stället för att lära läxan från Lehman och krisen vi fortfarande återhämtar oss ifrån, väljer de att strunta i detta. Så jag vill att de lyssnar noga: Vi ska inte gå tillbaka till tiden med vårdslöst beteende och obehindrade överdrifter som var hjärtat i denna kris.
Göteborgs-Postens ledarsida drar slutsatsen;
Efter det uttalandet är det svårt att se president Obama som den som räddar bankerna från krav på ansvarsfullt uppträdande – exempelvis genom att instämma i EU:s krav men skjuta de nödvändiga besluten på framtiden.
President Sarkozy har hotat med att lämna G 20-mötet i Pittsburgh om världens mäktigaste statschefer inte antar konkreta och tuffa bonusregler. Det finns gott hopp om att han skall slippa resa hem i förtid.
Finanskrisen har fått goda efterverkningar. Härligt!
lena alun

