Skip to content

Hälsning från Lena

2010/07/25

Har i dag varit en sväng hos faster igen. Hon var väldigt trött och mådde inte så bra. Hon får mycket medicin så hon har inte ont i sin rygg/bäcken just nu. Men idag hade hon en smällhuvudvärk i sitt huvud och den gjorde att hon kräktes hela tiden. Vi skulle ha gjort hennes ögonbryn vackra men det fanns inte ork till det. Det får bli en annan dag.

Hoppas att det vänder till kvällen lite för igår kväll var hon piggare och hade tom fått i sig en räkmacka och ett glas rödvin som den underbara avdelningen bjöd på. Vi hoppas på det nu …..

Kram Annica

9 kommentarer leave one →
  1. 2010/07/25 1:16 e m

    Hej Annica. Hälsa så mycket till din älskade faster Lena från mig och min familj. Bra att hon har dig kära du. Kramar från Margit

    Sången Eg ser (jag ser), översatt till svenska:

    Jag ser att du är trött,
    men jag kan inte gå
    alla stegen för dig.
    Du måste gå dem själv,
    men jag vill gå dem med dig.
    Jag vill gå dem med dig.

    Jag ser att du har ont,
    men jag kan inte gråta alla
    tårarna för dig.
    Du måste gråta dem själv,
    men jag vill gråta med dig.
    Jag vill gråta med dig.

    Jag ser du vill ge upp,
    men jag kan inte leva
    livet för dig
    Du måste leva det själv,
    men jag vill leva med dig.
    Jag vill leva med dig.

    Jag ser att du är rädd,
    men jag kan inte gå i
    döden för dig.
    Du måste smaka den själv,
    men jag gör död till liv för dig.
    Jag gör död till liv för dig.
    Jag har gjort död till liv för dig.
    Jag har gjort död till liv för dig.

    av Bjørn Eidsvåg

  2. 2010/07/25 10:32 e m

    Annica – apropå räkmackan – så hade det nog varit bättre för att bromsa Lenas cancer – ifall hon ENBART ätit räkorna, majonäsen och smöret = lämnat brödet därhän – därför att det finns tämligen många indikationer på att JUST kolhydraterna och det raffinerade sockret i brödet är cancerstimulerande, tyvärr tyvärr…😥

    Så att i Lenas situation äta HUVUDSAKLIGEN animalisk föda – och hoppa över så mycket som möjligt av bröd, potatis, ris, pastaprodukter osv – som ju hart när enbart är kolhydrater och raffinerat socker – kan måhända vara en god ide, tror jag…💡 – och det får Du gärna hälsa goa Lena ifrån mig med.

    Avsaknaden av raffinerat socker ger oftast ett mer eller mindre akut sockersug = godis- och kakbehov osv – men det är ENKELT att stilla med lite flytande honung – istället för raffinerat socker – på t ex A-filen – eller en sked honung direkt i munnen.

    Mängden honung – för att stilla sockersuget – blir ALLTID mycket mycket mindre – än om man stillar det genom att peta i sig på tok för MYCKET kolhydrater, socker direkt på maten eller genom att äta godis osv. Jag ”vet” – för jag har själv testat det här sedan ca 1/2 år tillbaka.

  3. 2010/07/27 6:28 e m

    Annica – som Lenas goda Fe – så vill jag att Du hälsar Lena ifrån Josef med: ”Kom igen Lena !” – med betoning på kom.

  4. Lars H Nilsson permalink
    2010/07/28 10:33 f m

    Mina tankar finns hos Lena! Om du har möjlighet vill jag att du framför mina varmaste hälsningar till henne!

    Vad gäller kosten finns naturligtvis ingen som helst anledning att undvika några som helst födoämnen i det här läget. Lena ska äta det hon orkar och har lust med. Allt handlar om att den här tiden ska bli så bra för henne som möjligt!

    • 2010/07/28 1:01 e m

      ”Lena ska äta det hon orkar och har lust med. Allt handlar om att den här tiden ska bli så bra för henne som möjligt !”

      Jo… – Lars H Nilsson – det håller jag till 100 % med Dig om, verkligen…💡

      Men det kan ju rimligen ej alls skada Lena att hon själv vet – vad som i det ”hon har lust till” kan innehålla sådant som kan vara cancerTillväxtStimulerande och i görligaste mån peta bort det.

      Måhända kan Lena då äta mera och regelbundet utan att spy av det, kanske…💡 = påskynda tillfrisknandet – och vem skulle vilja missunna goa Lena det❓

  5. Lars H Nilsson permalink
    2010/07/28 3:26 e m

    Med all respekt har jag arbetat inom onkologin i 17 år. Jag har läst näringsfysiologi på universitetet (visserligen bara 10 poäng enligt det ”gamla” systemet) och ger dagligen kostråd till cancerpatienter. Det är möjligt att även du Josef har stor erfarenhet av att arbeta med cancerpatienter och kost, det känner jag inte till.

    Jag vet dock att Lena har god koll på vad som är bra för henne. Vi talade om det senaste gången vi möttes. Vad som är rekommendabelt när det gäller kosthållning inom cancersjukvård varierar naturligtvis med patientens allmäna hälsotillstånd och vilket stadie i sjukdomsförloppet man befinner sig i. När det gäller illamånde finns det andra troligare orsaker än mat i det här läget.

    Jag vill inte träta här på Lenas egen sida men kände ändå att jag var tvungen att gå i svaromål.

    Vänligen // Lars H

    • 2010/07/28 6:08 e m

      Hmmm… – Lars H Nilsson – med all respekt för Din yrkeskunskap osv – så är jag ej alls ute efter att ”träta” med dig eller någon annan – och då allra minst Lena eller Annica. Så något svaromål var jag ej alls ute efter, faktiskt…

      ”kan innehålla sådant som kan vara cancerTillväxtStimulerande och i görligaste mån peta bort det.” – ser jag ej med mina 69-årade språkkunskaper som direktiv si eller så – utan bara som en tankeställare – INGENTING ANNAT.

      Nej… – jag har INGEN erfarenhet av att arbeta med cancerpatienter som onkolog eller annat. Däremot så har jag på tok för många nära och kära och andra bekanta som har avlidit i cancer – och som jag har följt i den processen på mycket nära håll. Det började med mamma Kristina 1955.

      Helt nyligen så slog det mig som en blixt ifrån klar himmel – att ALLA dessa när dom fick sin cancer – var mer eller mindre feta = dom käkade ALLA massor med kolhydrater och var generösa med raffinerat socker och mat som som innehöll det av typ kakor, bullar osv osv .

      Bror Ingemar – som slutade med att andas p g a cancer 1982 – var bl a därföre en riktig ”godisgris” = fet. Så Du får försöka förlåta mig för att jag med lite vanlig logik – kopplat till de nygamla koströn som finns i dags dato – har tagit mig friheten att via Annica tipsa goa Lena om min ”tankeblixt”.

      By the way – så knegar sonens svärfar på en cancerklinik i Örebro – och har gjort så väldigt många år (han pensioneras snart). Enligt sonen så lär han ha sagt att han ALDRIG har botat någon ENDA av de svårt cancersjuka som har funnits och finns där.

      Så måhända skulle det vara på sin plats med lite nytänkande inom onkologin avseende t ex annorlunda ”cancerkost”, kanske…💡

      Vänligen // Josef B

  6. Lars H Nilsson permalink
    2010/07/28 8:15 e m

    Självklart finns det korrelation mellan kosthållning och förekomst av cancer. Bröstcancer, som tidigare var en relativt ovanlig sjukdom i stora delar av Asien, blir allt vanligare i takt med att de västerländska matvanorna gör sitt intåg. Japanska kvinnor som flyttat till USA uppvisar efter ett antal år samma incidens när det gäller bröstcancer som ”infödda” amerikanska kvinnor. De flesta forskare är överens om att matvanor är den största enskilda orsaken till detta. Mellan cancer och övervikt finns också ett samband. Vi är helt överens om detta Josef.

    MEN detta resonemang gäller uppkomsten av cancer. Vid en redan utbredd generaliserad cancer är det nog dessvärre för sent att hoppas på tillfrisknande genom minskat kolhydratintag. Då handlar det om att överhuvud taget få i sig mat och att kunna slippa pressen som handlar om att äta viss föda eller vissa mängder mat. En räkmacka kan i det läget absolut vara det rätta, om man nu tycker om det.

    Mina erfarenheter av kollegorna i Örebro är mycket goda och det är nog mer skämtsamt sagt att de inte skulle kunna bota cancerpatienter. Uttrycket ”svårt cancersjuk” kan dock vara ett uttryck för de generaliserade, spridda tillstånd jag nämnde och de botas dessvärre ingenstans. Inte i Örebro och inte heller någon annanstans i världen.

    • 2010/07/28 9:07 e m

      ”Uttrycket ”svårt cancersjuk” kan dock vara ett uttryck för de generaliserade, spridda tillstånd jag nämnde och de botas dessvärre ingenstans.”

      Sonens svärfar sysslar med just det. Apropå ”…dessvärre ingenstans…” – så är det väl då HÖG tid för att det blir NÅGON någonstans – och varför då ej just goa Lena❓

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: