Skip to content

För Karl-Johan

2010/04/14

Säg till om jag stör,
sa han när han steg in,
så går jag med detsamma.
(Eeva Kilpi)

Du inte bara stör,
svarade jag, du rubbar hela min existens.
Välkommen.

Jag får ständigt upprepa och förklara detta för min Älskling. Detta ordspråk som min nya Facebookvän Lars råkar  ha som ledmotiv på sin profilsida.

En annan plötsligt uppdykande vän från 80-talet är Eva som då matade mig med;

Ack, så trolös är världen att imorgon har ditt hjärta kallnat.

Ack, finge jag dö imorgon, förvissad om din kärlek!

Detta är min stora hang-up, som helt gett med sig den allra sista tiden. Nu när Eva oxå upplyser 😀 om att hon har varit gift i över 20 år och ”tagit hedermedalj”. Ja, jag var med på vigseln i Sofia kyrka på Södermalm. Det finns evig kärlek!! Jag har full tillit till det. Dessa ord är bullshit!!

Igår fick jag dessa ord av henne innan jag skulle gå till sängs; säg inte att det inte finns en Gud som har ständig omsorg om oss;

Jag ber för dig att du är i goda händer, att du skall befrias från denna smärta, att det finns en tröst, en lycklig utgång som jag i ord inte kan formulera utan som är ditt eget rika liv.

Jo, Karl-Johan och jag anar och förnimmer en lycklig utgång. Vi ska ta nobelpriset i cancergåtans lösning. 😉

Härlig är jorden, härlig är Guds himmel,
skön är själarnas pilgrimsgång.
Genom de fagra riken på jorden
gå vi till paradis med sång.

Tidevarv komma, tidevarv försvinna,
släkten följa släktens gång.
Aldrig förstummas tonen från himlen
i själens glada pilgrimssång.

Änglar den sjöngo först för markens herdar.
Skönt från själ till själ det ljöd:
Människa, gläd dig, Frälsarn är kommen,
frid över jorden Herren bjöd.

lena alun

Annonser
2 kommentarer leave one →
  1. Lars H Nilsson permalink
    2010/04/14 3:43 e m

    Hej Lena!

    Det är ingen slump att Eeva Kilpis dikt finns på min Facebooksida. Hennes ord har följt mig genom åren och betytt mycket för mig i vissa skeden av livet. Just denna dikt handlar ju om vår rädsla för att störa, eller om man så vill, att våga att objudet intervenera i en annan människas liv. Vi är så rädda för att bli avvisade, samtidigt som vi också har svårt att ärligt ta emot. Att närvara i en medmänniskas liv och våga stanna kvar oavsett om man upplever att man har något att erbjuda, kanske tröst eller praktisk hjälp, är sådant som kan uppta mig i perioder. Vad härligt också om kärleken knackar på dörren! Törs vi ta emot den? Vad underbart att kunna säga dessa ord! Du rubbar hela min existens. Välkommen!

  2. lenaalun permalink*
    2010/04/14 8:02 e m

    Lars, det kommer Du snart att få göra, få säga dessa ord. Jag väntade 5 och ett halvt år på Kärlekens dörrknackning,sedan skilsmässan. Kände mig redo 1 aug somras, och Karl-Johan dök upp 16 november. Ett halvår fick jag vänta då kärleksbomben briserade först 26 feb. 🙂 No Way Out! 😀

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: