Skip to content

Blodtransfusion……hjälp!

2009/08/27

Blodvärdet hb samt de vita blodkropparna är för låga. Onkologikliniken på Mälarsjukhuset erbjuder mig blod. Läskigt, med min religionsvetenskapliga och alternativmedicinska förförståelse…..

Ägnade måndagkvällen åt att söka kunskap på nätet….jag har slagit bakut….blodtransfusion kan bli min död….på måndagen åkte likbilen framför nosen på mig två gånger…..jag kände mig tryggt förvissad om att jag är i full färd att besegra min cancer….min död är långt borta,….jag ska i alla fall ta ut min eget ihopsparade pension vid 55 år….haha…..så ringde cytostatikasköterskan sent på måndag eftermiddag och meddelade provsvaren som föranleder en blodstranfusion – om jag vill…. jag skulle få tid att fundera och ta ställning.

Jag överväger, och är trött och medtagen.  Cellgifterna gör vad de ska. Det är ett vanligt fenomen; att ge blod vid cytostatikabehandling.  Bloggandet vilar därför.

lena alun

Annonser
10 kommentarer leave one →
  1. PeO_W permalink
    2009/08/30 8:38 f m

    Du skulle få mitt blod om det dög för blodgivning, att skänka av sitt blod på det svenska sättet måste vara den ultimata formen av osjälvisk mäniskokärlek.

  2. lenaalun permalink*
    2009/09/03 2:36 e m

    Tack, PeO! Blodbankerna liksom läkemedelsindustrin har en baksida. Mammon styr. Min väninna sjukhusprästen säger liksom du att det är den ultimata självutgivelsen.

    Jag tänker långsiktigt att jag ska leva länge till. Blodtranfusion är att göra mig pigg och rörlig nu. Någon framtid har inte skolmedicinen att ge. Jag får pallitativ vård nu, enligt dem.

    Men jag ska bli FRISK igen och blodtranfusion kan belsta mitt immunsystem, enlig en sajt. Ska kolla upp den nu!

  3. lenaalun permalink*
    2009/09/03 4:06 e m

    http://www.mimersbrunn.se/Blodtransfusion_alternativ_3184.htm

    http://www.janssen-cilag.se/bgdisplay.jhtml?itemname=anemia_faq&product=none#2

    Vilka nackdelar har blodtransfusion?

    Det finns ett antal nackdelar förknippade med blodtransfusion:

    risken för allergiska reaktioner och infektioner
    risken att bilda antikroppar
    tillgången på blod är ett problem
    effekten på anemi är mycket kortvarig, vilket ger behov av nya transfusioner
    psykologiskt är en blodtransfusion ett ingrepp
    anskaffningskostnad.

    • PeO_W permalink
      2009/09/05 10:01 e m

      ”psykologiskt är en blodtransfusion ett ingrepp”

      Jag trodde man fick det via en slang in i armen och inte via Voodoo ?

      Skämt åsido, jag håller inte med… det enda vettiga jag fann var om EPO. I övrigt var det mest samma skara blandade karameller som brukar anföras mot både det ena och det andra, må vara vaccinationer, allergimedicin eller blodtransfusioner.

      I övrigt är listan komplett, den innehåller alla de skäl till att undvika onödiga medicinska ingrepp… önskar att de här nissarna kunde lägga sin energi där de kan göra nytta genom att få folk att undvika piercingar, tatueringar, insertions, bröstförstoringar, läppfyllningar, botoxbehandlingar mm…. istället för att skrämma folk från att lita på sina läkare.

  4. lenaalun permalink*
    2009/09/06 11:34 f m

    Nu har det gått fjorton dagar sedan jag fick beskedet att man vill ge mig blodtransfusion. Jag återvänder till texten som gjort intryck på mig och finner trovärdiga argument till att avstå denna behandling även imorgon.

    Jag har druckit blutsaft, och ätit mycket rött kött och gröna blad. Hoppas på justa värden imorgon, då jag ska få nästa cellgiftsbehandling.

    Lite urklipp från arbetet på Mimers brunn; http://www.mimersbrunn.se/Blodtransfusion_alternativ_3184.htm

    ”Blodtransfusioner är i grund och botten inte bra…De flesta läkare reagerar reflexmässigt när det gäller transfusioner och ger dem frikostigt och utan urskillning. Det gör inte jag.”
    – Dr Alex Zapolanski, chef för hjärtkirurgen vid San Fransisco Heart Institute

    ”Avsikten med detta arbete är att informera om ett mycket intressant och viktigt ämne som jag, efter att ha frågat folk, har märkt att de flesta knappt vet någonting alls om. Jag menar absolut inte att kritisera dem som känner att de gör en insats för att hjälpa sina medmänniskor genom att lämna blod. Inte heller vill jag tala om för någon annan vilken medicinsk behandling de ska välja.”

    *Metod och material*

    ”Jag började med att leta efter information i våra och andra vårdstuderandes skolböcker, bl a på biblioteket, men utan resultat. Däremot fanns det användbara artiklar i medicinska tidskrifter.”

    ”Jag sökte också efter information på Internet och hittade en hel del på utländska sajter, bl a WHO (Världshälsoorganisationen), SABM (Society for the Advancement of Blood Management) och NATA (Network for Advancement of Transfusion Alternatives). De två senare arbetar båda aktivt med att föra fram information om blodfri medicin och kirurgi.”

    ”Så när det väl var dags att börja skriva hade jag faktiskt lyckats samla ihop mer information än jag över huvud taget kunde använda i arbetet och var tvungen att obarmhärtigt skära ner och sålla. Det har varit riktigt roligt att läsa alla dessa medicinska artiklar och jag har lärt mig massor. Min förhoppning är att mitt intresse för ämnet ska smitta av sig på läsaren.”

    VARFÖR BEHÖVS ALTERNATIV TILL BLODTRANSFUSION?

    ”Vi anser att det är nödvändigt. Det är ekonomiskt lönsamt och är definitivt bättre för patientens hälsa.”
    – Dr Durhane Wong-Rieger, kanadensiska sällskapet för blödarsjuka

    ”Men om vi för en stund föreställer oss att man verkligen skulle kunna utforma tester som i förväg kunde upptäcka varje tänkbar sjukdom eller smitta, så att allt blod som transfunderades skulle vara friskt. Skulle det då innebära att blodtransfusioner blev riskfria? Hur påverkas t ex den persons immunsystem som får en blodtransfusion?”

    Störningar i immunsystemet

    ”I våra kroppar finns ett sinnrikt försvarssystem inbyggt, som har till uppgift att skydda kroppen mot olika faktorer som skulle kunna orsaka sjukdom: Immunsystemet. Detta försvarssystem aktiveras som bekant när ett smittämne försöker ta sig in i kroppen, men har också till uppgift att skydda organismen mot cancertumörer och stöta bort transplanterade organ. Så när någon genomgår en organtransplantation, t ex får ett nytt hjärta eller en ny lever, börjar immunförsvaret arbeta. Det främmande föremålet registreras och en process för att stöta bort det påbörjas.

    Vad man kanske inte tänker på är att en blodtransfusion faktiskt också är en form av transplantation, en vävnadstransplantation. Därför kan den, som en kirurg uttryckte det, ”förvirra” patientens immunsystem och medföra en s k immunsuppression. Detta innebär att immunförsvaret trycks ner eller begränsas och så inte kan utföra sina uppgifter lika effektivt som det borde. Faktum är att en blodtransfusion kan trycka ner en persons immunsystem i ända upp till ett års tid. För många är detta en av de mest skrämmande bieffekterna av blodtransfusion.”

    ”Bör man i och med detta dra slutsatsen att blodtransfusionen gör patienten mer mottaglig för infektioner? Professor Neil Blumberg, som är chef för avdelningen för transfusionsmedicin och blodbanken vid University of Rochester i New York, kommenterar en omfattande undersökning om just detta: ”I tio av tolv objektiva undersökningar kunde man konstatera att blodtransfusioner var markant och självständigt förknippade med en ökad risk för bakterieinfektion… Och om de immunologiska verkningarna av en transfusion är lika långlivade som vissa undersökningar tyder på, så kan också en transfusion vid någon tidpunkt långt före en operation påverka patientens motståndskraft mot infektioner.” – Transfusion Medicine Reviews, okt 1990

    ”Även Socialstyrelsen har uppmärksammat detta och rekommenderar ”en allmän re-striktivitet med allogen blodanvändning… för höftfrakturpatienter, eftersom frekvensen postoperativa infektioner verkar öka t.ex. vad gäller urinvägsinfektioner eller pneumoni och även sårinfektion efter transfusionen”.”

    ”Professor Blumberg framhåller till och med att ”uppskattningsvis 10 000-50 000 patienter om året, enbart i USA, dör pga störningar i immunsystemet som kan relateras till blodtransfusion”.”

    ”Som sagt går en annan av immunsystemets uppgifter ut på att upptäcka och förstöra cancerceller. Även denna funktion blir förstås lidande vid immunsuppression, något som ibland kan vara förenat med livsfara. Tidskriften British Journal of Surgery, innehåller skrämmande läsning: ”Det finns också rapporter om en ogynnsam effekt av blodtransfusion på det långsiktiga resultatet för patienten efter canceroperationer, med högre frekvens av recidiv av tumörer i magsäcken, tjocktarmen, lungorna och skelettmuskulaturen och även högre frekvens av levermetastaser.””

    ”Kostnadsfrågan är alltså ytterligare ett skäl till att man på många håll fått upp ögonen för blodfri kirurgi. Läkarna i filmen ”Transfusion-Alternative Strategies—Simple, Safe, Effective” är rörande eniga om att det finns mycket pengar att spara på att använda alternativ till blodtransfusion. En av dem, dr Aryah Shander, biträdande överläkare i anestesiologi på Englewood Hospital and Medical Center i New Jersey i USA, berättar att kostnaderna minskar med 25% med blodfri medicin och kirurgi.”

    VARFÖR ALTERNATIVEN INTE ANVÄNDS MER

    ”Många [läkare] ser riskerna och kostnaderna de resulterar i, men tror inte att det finns några alternativ till blod.”
    – Dr Donat R Spahn, professor i anestesiologi i Zürich

    ”Något som verkligen belyser detta och också de enorma skillnaderna länder och sjukhus emellan, vad gäller användandet av blodtransfusion som behandlingsform, är den s k Sanguisstudien. Den ingick som en del av ett medicinskt forskningsprogram som utfördes av EU 1994. Man undersökte transfusionsrutinerna på 43 olika undervisningssjukhus över hela Europa, bl a i Sverige. Sedan jämfördes andelen ordinerade blodtransfusioner vid sex olika, vanligt förekommande, standardiserade operationer sjukhusen emellan. Skillnaderna var påtagliga.”

    ”Vi måste helt enkelt dra slutsatsen att de här skillnaderna visar att många blodtransfusioner ges helt i onödan.”

    Sjukhuset granskades i bägge studierna och man kunde konstatera att minskningen av antalet blodtransfusioner inte hade medfört någon ökning av vare sig morbiditet eller mortalitet. Dessutom hade man tack vare den nya policyn kunnat sänka antalet dagar patienterna behövde stanna kvar på sjukhuset efter avslutad behandling.

    Hur kommer det sig då att man har så skilda uppfattningar om blodtransfusionens vara eller icke vara?

    ”De magiska hundra grammen”

    ”En orsak är att sjukhusen har så olika synsätt gällande när man bör ge en patient en blodtransfusion. På många ställen ger man rutinmässigt patienten blod när hans/hennes hemoglobinvärde (Hb) sjunker under 100 gram per liter. Denna rutin beror på att man tillämpar en regel ur en avhandling från 1942, skriven av de amerikanska läkarna Richard Adams och John S Lundy. I denna avhandling hävdade de att alla patienter vars Hb-värde sjunker till 100 gram eller mindre per liter blod, behövde en blodtransfusion. Detta byggde på en grov uppskattning av det cirkulerande blodets syretransportkapacitet och kom sedan att utgöra det standardmått för läkare som har levt kvar ända fram till i dag, i över 60 år.

    Men den här transfusionsgränsen har ifrågasatts i flera decennier, eftersom man har sett att kroppens kompensationsmekanismer oftast kan uppväga lägre Hb-värden än vad man tidigare trott. Varför har människan då normalt ett Hb-värde på 140 eller 150 g/liter om man nu kan klara sig med så mycket mindre? Orsaken är att man då har en betydlig reserv att ta av när det gäller syretransporteringsförmåga, så att man kan klara av kroppsansträngningar och tungt arbete. Undersökningar av anemiska patienter visar faktiskt att ”det är svårt att upptäcka någon brist på arbetsförmåga trots att hemoglobinhalten inte är högre än 70 g/l.” – Contemporary Transfusion Practise, 1987.

    Mot bakgrund av detta kan man bättre förstå uttalanden som det professor Zauder gjorde 1988. Han hävdade att vad som än ligger bakom Adams och Lundys tiogramsriktmärke är ”skrudat i tradition, höljt i dunkel och obekräftat av kliniska och experimentella fakta”. Istället berättar han att man faktiskt kan ge vissa patienter, beroende på patientens tillstånd, narkos ”som har så lågt hemoglobinvärde som 20 eller 30 gram per liter, om så är nödvändigt”. Många andra läkare har också genomfört framgångsrika operationer på patienter med Hb-nivåer under 20 g/l. Professor Philippe Van der Linden, som arbetar vid avdelningen för Hjärtanestesi på ett belgiskt sjukhus fyller i: ”Jag är helt övertygad om att det inte finns någon plats för de magiska 100 grammen.” ”

    ”Hur är då situationen i Sverige? För att få reda på det går jag in på Socialstyrelsens hemsida och studerar deras Allmänna råd vid ersättning av blodförluster. Här ser jag att det rekommenderas att patienten ges erytrocyter så snart de är tillgängliga om Hb sjunker under 100-120 g/l. ”Vid behov” rekommenderas också att behandlingen ”kompletteras med trombocytkoncentrat”. Tydligen ska man alltså även i vårt land hålla sig till den omtvistade tiogramsgränsen.”

    MEDICINSKA ALTERNATIV TILL BLODTRANSFUSION

    ”Alla läkare borde vara intresserade av blodbesparingsprogram, för det finns påtagliga bevis för att minskningar i form av morbiditet, dödlighet såväl som kostnader kan uppnås med hjälp av dessa metoder.”
    – Professor Neil Blumberg, avdelningschef för transfusionsmedicin och blodbank, New York

    ”Om transfusionsgränsen på det aktuella sjukvårdsstället håller det standardmått på Hb 100 g/l som tidigare nämnts, kan siffrorna för patientens tolererade blodförlust lätt justeras bara genom att man omvärderar denna standardpolicy. Doktor Peter Earnshaw, överläkare i ortopedisk kirurgi vid Guy’s and St Thomas’s Hospitals Trust i London, berättar att han halverade sin kliniks användande av blodtransfusioner genom att bara föreslå att man skulle ”sänka transfusionsgränsen från Hb 100 till Hb 80. ’Det var mycket lätt och det kostade ingenting.’””

    ”Man kan också öka den tolererade blodförlusten genom att före operationen förbättra patientens blodvärde. Detta kan göras med billiga, enkla medel. Genom tillförsel av folsyra och vitamin B12 och genom att ge patienten järn peroralt eller intramuskulärt kan man hjälpa kroppen att framställa röda blodkroppar tre till fyra gånger snabbare än normalt.”

    ”Ett annat hjälpmedel som har visat sig vara mycket effektivt för att förbättra blodvärdena och som ofta används i kombination med järnbehandling, är Erytropoietin (EPO). EPO är ett naturligt hormon som produceras i njurarna, men som numera också kan framställas med genteknik. Detta läkemedel introducerades i Sverige 1990 och används för att skynda på kroppens egen produktion av röda blodkroppar. Behandlingen startas vanligtvis mellan 10-21 dagar före operation och kan mycket snabbt öka patientens hemoglobinvärde.”

    ”Som nämnts tidigare har vi en syretransportreserv. Och när man förlorar blod träder dessutom en sinnrik kompensationsmekanism in, som gör att hjärtat pumpar mer blod än vanligt för varje slag. Eftersom det förlorade blodet ersätts med en lämplig vätska, flyter det utspädda blodet lättare, också i de små blodkärlen. Kemiska förändringar gör att det nu avges mer syre till vävnaderna. Dessa anpassningar är så effektiva att syretransporten kan bli omkring 75% av den normala, även om bara så lite som hälften av de röda blodkropparna finns kvar. En patient som är i vila förbrukar bara 25% av det syre som finns tillgängligt i blodet.”

    ”Men på Socialstyrelsens hemsida förordar man faktiskt också att man, ”vid akut blodförlust, inledningsvis behandlar med balanserade, buffrade saltlösningar typ Ringer-acetat och artificiella kolloidlösningar”, alltså syntetiska ersättningsmedel, istället för blod. Man konstaterar att dessa medel vid ”hypovolemiska tillstånd … i de flesta fall [ger] det bästa kliniska resultatet.””

    VILKA BEGÄR BLODFRI MEDICINSK BEHANDLING?

    ”En kirurg kom till oss därför att hans hustru behövde opereras. Han sade: ’Var noga med en sak – att hon inte får någon blodtransfusion’.”
    – Dr Donat R Spahn, professor i anestesiologi i Zürich

    ”Vilka är då de patienter som använder sig av de här blodersättningsmedlen och de tekniker som finns för att undvika blodtransfusion? Är det bara personer, vars religiösa övertygelse inte tillåter dem att ta emot blod, som utnyttjar denna möjlighet? Nej, långt ifrån. I tidskriften Vakna! för den 8 januari 2000 ställdes just frågan ”Vilka andra, förutom patienter som av religiösa skäl motsätter sig blodtransfusioner, visar intresse för blodfri medicin?” till ett antal läkare med erfarenhet på området.

    Dr Donat R Spahn, professor i anestesiologi i Schweiz, svarar: ”Vid vårt sjukhus brukar de som begär blodfri medicinsk behandling vara ytterst välinformerade patienter. ” och fortsätter sedan ”Vi behandlar ofta universitetsprofessorer och deras familjer utan att använda blod. Till och med kirurger ber oss undvika transfusioner. En kirurg kom till oss därför att hans hustru behövde opereras. Han sade: ’Var noga med en sak – att hon inte får någon blodtransfusion!’.”.

    Dr Shander, biträdande överläkare i anestesiologi i USA, berättar att det ett år var fler patienter som tackande nej till blodtransfusion av personliga skäl fler än av religiösa skäl. Han tillägger: ”Några som arbetar vid min anestesiavdelning sade: ’De patienter som inte får blod mår minst lika bra, ja, kanske bättre. Varför måste vi ha två olika rutiner när det gäller behandling? Om det här är den bästa behandlingen bör vi använda den på alla.’ Så nu ser vi helst att blodfri medicin blir standardbehandlingen.””

    Slutsats

    ”Som sagt har jag tyckt att det har varit mycket roligt att få fördjupa mig i detta fascinerande ämne. Efter en trög start vad det gällde att hitta information, satt jag till slut med mer material än jag kunde använda. Dokumentärfilmen, med sina autentiska operationsbilder och intervjuer med alla dessa fantastiskt skickliga läkare, var en riktig höjdare och blev en personlig favorit.”

    ”Jag hoppas att jag har lyckats med min föresats att redogöra för några av de medicinska alternativ till blodtransfusion som finns och även anledningar till att de är nödvändiga. Ingen behöver väl sväva i tvivelsmål om vilken min egen ståndpunkt är i den här frågan. Som ordföranden för SABM (Society for the Advancement of Blood Management) säger, och jag kan bara hålla med: ”Blodtransfusionsalternativ står helt klart för god medicinsk behandling, sund medicinsk behandling och säker behandling för patienten.” ”

  5. lenaalun permalink*
    2009/09/06 11:46 f m

    Tack PeO, för ditt engagemang.

    Mina vänner, ”sjuksköterskeparet”, rekommenderar mig också defintivt att ta emot blod.

    Men jag säger nej. Jag är för välinformerad. 🙂

  6. lenaalun permalink*
    2009/09/07 6:01 e m

    Mina blodvärden var mycket bättre idag, tack vare att jag har ätit järnrikt och druckit blutsaft. Kunde få cellgifter, utan att behöva blodtransfusion.

  7. 2010/05/13 6:20 e m

    No Blood Medicine Meets the Challenge
    http://www.watchtower.org/e/vcnb/article_01.htm

    Transfusion-Alternative Health Care Meeting Patient Needs and Rights
    http://www.watchtower.org/e/vcnr/article_01.htm

    Transfusion-Alternative Strategies Simple, Safe, Effective
    http://www.watchtower.org/e/vcae/article_01.htm

  8. lenaalun permalink*
    2010/05/13 6:54 e m

    Tack Kurt!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: