Skip to content

Inget alls att yvas över

2009/05/26

Imorgon har jag haft 20.000 visningar av min blogg.  Det är inte mycket att komma med. Jag har heller ingen ambition att nå höga besökssiffror, utan jag når ut långt mer än jag  själv kan önska mig.  Gud använder mig! Det är stort nog. I jämförelse med  t ex Margit Urtegårds populära blogg  som snart når 100.000 besökare väger mina lätt. Jag vill bara nämna siffran som information. Inget att fira. Däremot kan jag fira själva bloggen och den terapi och rehabilitering den har utgjort för mig.

Fitta är det vanligaste sökordet som har använts för att komma till min blogg. Sökordet har ökat lavinartat de senaste dagarna.   165 besökare de senaste fyra dagarna har hittat till min blogg tack vare ordet fitta. Det beror säkert på att kända skribenter som Åsa Linderborg , Åsa Petersen och Helle Klein har skrivit om ordet som skällsord.

Kvinnor med fitta i” är det näst mest lästa blogginlägget. Mitt mest lästa och kommenterade inlägg är ”Pojkars omskärelse”. Könsord är definitivt en framgångsfaktor.

När jag läste genus på Mdh 2006 fanns seriösa tankar bland genusforskare att fi eller ett nytt parti borde ”döpas”/namnges  Fittpartiet. För att återerövra ordet. Att vid handhälsande presentera sig som just ”Fitta”.

Det är hemskt tråkigt att läsa att det fortfarande är svårt för kvinnor att göra sig hörda i samhällsdebatten. Vi kan därför inte  heller yvas över vår jämställdhet när kvinnliga skribenter får tåla så mycket trakasserier.

Jag har klarat mig från sexistiska påhopp, i stort sett.  Det är bara från en tidigare bekant. Men det är nog ändå samma bakomliggande struktur som drabbar ledar- och kulturskribenter, men också politiker. Jag har funderat på vad som driver såpass  många män, svenska förmodar jag, att posta groteska otrevligheter till kvinnor som utför sina arbeten.

Helle Klein behöver ingen närmare presentation, men hon är både präst och och politisk chefredaktör och skrev följande förra veckan;

”Din förbannade stinkande glappfitta.” ”Din hjärndöda svinfitta.”

Så avslutas breven. Flera gånger i veckan har jag fått dem. År efter år. Mannen som skriver dem hatar kvinnor. Särskilt kvinnor som lägger sig i samhällsutvecklingen och som förordar ett mångkulturellt samhälle.”

Uppdatering 20090603: 268.458 Räddade Själar via Ingers blogg. Det kallar jag något att yvas över. Grattis! 😀  Jag har inte följt debatten, och reserverar mig mot att belackarna som säger att den är odemokratisk kan ha rätt. Men då har vi lärt oss mer om hur ett demokratiskt bloggande ska gå till. Min kloka vän Ann-Sofie uppskattar bloggen. Det känns betryggande.

lena alun

 

 

 

Annonser
2 kommentarer leave one →
  1. 2009/05/26 9:27 e m

    Hej Lena.

    Grattis till dina 20 000 visningar. Och det är visst något att yvas om! Varför skall vi kvinnor alltid vara så blyga och ogenerösa mot oss själva? Du är på pricken stor nog; kom ihåg det. Stå på dig.

    Kram Margit

  2. lenaalun permalink*
    2009/05/27 7:40 f m

    Tack Margit, jag förstår precis vart du vill komma och visst….. ställer jag mig onödigt mycket i skuggan av dig. Det är inte alls rättvist mot mig att göra någon som helst jämförelse med dig.
    Du hade 10.000 besökare förra sommaren och nu är du uppe i 90.000.
    Jag började blogga i augusti. I övrigt har vi ju vitt skilda utgångspunkter. 🙂

    Men om jag var ute efter besöksiffror skulle jag skrivit och agerat annorlunda. Jag går min väg, och den är fantastisk i sig. Med höga besökssiffror eller ej. 😀 Men jag är inte stolt över mina besökssiffror alls. Jag är nog stolt över att jag inte är ute efter beökssiffror utan har andra mål, som jag sätter högre. 🙂

    Att vara kvinna och komma till tals är en sådan nymodighet att många inte har fattat vilken frihet vi nu har fått!! Inte undra på att en antibloggkampanj drivs från olika håll. 😉

    Läste precis nyss Jonas Gardell kapitel (i Om Jesus) om de kvinnliga lärjungarna som kyrkan gjorde till prostituerade. Med tanke på krönikorna 20/5 jag länkar till i blogginlägget har vi inte kommit särskilt långt på 2000 år. Verkligen inget att yvas över!

    Det yvs jag över. Jag låter mig själv komma till tals. Jag har upptäckt mina möljigheter att vara en påverkande röst. Utan att jag dragit på mig några hot och trakasserier, i stort sett. Det var jag ju väldigt rädd för. Har ju sett många knäckta medsystrar. Men jag har inte provocerat andra än någon närmast sörjande. 😉

    Kram,
    Lena

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: