Skip to content

Till minne av Lena

2011/03/13

Efter en lång kamp har nu faster Lena lämnat oss för en egen resa. Hon somnade in stilsamt Lördagen den 12:e mars efter en tung och jobbig tid. Hon är nu av med sitt lidande och kommer nu att ha det bra. Jag vill tacka all personal på VIKTORIAENHETEN för allt ni gjort för faster. Finns inte ord för hur mycket ni ställt upp. Jag vill också säga att utan min pappa &  mamma så vet jag inte vad vi skulle ha gjort och vi hade aldrig klarat denna tid. Lena var alltid så tacksam och glad för att de tog hand om henne så mycket. Hon pratade alltid om att mamma Carin alltid förstod henne så väl tack vare att hon själv varit sjuk.

Tack än en gång till den helt underbara personalen som hjälp oss under denna tid.

Mina tankar finns just nu mest hos Lenas barn Calle & Sophia

/ brorsdotter Annica

About these ads
11 kommentarer leave one →
  1. Marie Lundahl permalink
    2011/03/13 9:11 e m

    Jag ville bara säga Vila i Frid Lena!
    Har följt Lena under alla hennes inlägg och hennes skrivande sen jag blev med i Resurs!

    Mina tankar går till henne barn och anhöriga!

  2. 2011/03/13 9:34 e m


    Taaack :!: – goa Lena
    – för allt Du lärde mig om hur det är att leva på gränsen till andra sidan – under det år som Wi umgicks via Dina bloggar mm. Statistiskt sett – så har jag ju själv ej så långt kvar – enär jag strax är 70 bast livserfaren.

    Så jag kommer ju snart också att dyka upp på andra sidan. Jag undrar ju fortfarande lite över hur det blir – men Du vet ju nu hur det är.

    Ha det… / hälsar Josef

  3. PeO_W permalink
    2011/03/14 10:52 e m

    Sov Gott Lena….

  4. Bunny permalink
    2011/03/15 2:21 e m

    Vila mjukt Lena ♥

  5. Mia Sjögren permalink
    2011/03/15 6:00 e m

    Kära, underbart naiva och godhjärtade Lena!
    Jag vet att du nu finns däruppe och har det bra. Jag tänker på dig och dina fina barn.

  6. Anna Olsson permalink
    2011/03/15 8:06 e m

    Det är overkligt, Lena. Älskade syster!

    Trodde jag var lite förberedd, men du överraskade allt. Jag ser ditt ansikte på bild till höger om spalten där jag skriver, det var några veckor sen vi sågs live sist. Jag skulle bara bli bättre från min förkylning, så kunde vi ses igen. Du hann iväg innan.

    Du var en unik, speciell, vis feministisk teolog. Du var utan gränser och därför närmare Gud än de flesta av oss. Du såg rakt igenom. Du skulle älska att se dessa ord skrivas om dig! Så dessa rader är rakt av för dig, Lena!

    Tårarna har runnit hela dagen, det händer av sig självt. Du var en av de få som kommit nära, nära. Du tog dig in. Du gick bakom och under. När du blev ordentligt sjuk tog du en genväg jag inte visste att jag hade inom mig, det visade sig vara motorvägen till mitt hjärta. Jag visste då, Lena, att du behövde mig. Och att jag behövde dig. Det var självklart att du skulle få dö i sällskap! Jag ville följa dig till grinden.Vid något tillfälle, det var i somras, slöt vi ett outtalat avtal. Du skulle visa mig hur man dör. Jag behövde det så att jag kunde fortsätta leva ödmjukt. Jag skulle ge dig modet att med öppna ögon göra den resan. Du sa att jag gjorde det.

    Jag minns hur jag en gång låg på ditt bröst en av våra sista gånger. Vi grät för att vi visste att vi skulle skiljas snart. Jag höll i din lilla smala hand. Vi tog en bild på oss med din mobilkamera och tillgivenheten lyste klar! Det är en så vacker bild, ska se om jag kan få tag i den.

    Nu är det bara tomt. Hela livet har stannat! Du smet ut genom grinden utan att förvarna! Hur tänkte du?! Varför lämnade du utan att säga? Jag känner mig så…övergiven. Arg. Och trots att du gick så är du precis här, närvarande. Uppriktigt förvånad frågar du mig: Blev du förvånad Anna? Borde jag sagt till? Jaaaa Lena *suck*, det borde du gjort. Du är förlåten, för den där milda uppriktigheten förtar allt det bittra.

    Tills vidare, Lena. Vi har fullgjort våra förpliktelser. Vi har ett avslut. Du har varit en fantastisk lärare. Tack! Och välkommen till det eviga livet, i våra minnen och i våra hjärtan.

    Din vän i evig tid,
    Anna

  7. 2011/03/15 10:48 e m

    Tack för allt goa Lena.

    Kramar
    Margit

  8. Ann-Sofie Wågström permalink
    2011/03/18 11:28 e m

    Jag är så glad att jag fick möjligheten att lära känna Lena. En underbar och fina medmänniska på alla sätt. Hon gav stor glädje och kärlek till många människor.

    Den sista tiden blev en kamp som Lena förlorade men jag är ändå på något vis säker på att Lena nu har det bra i sin himmel.

    Tack för allt Lena!

    All My Love
    Ann-sofie

  9. 2011/03/21 3:55 e m

    Du berör mig i evigheten Lena!

    Tacksamhet och Kärlek!

    Jag förlåter DIG – Jag älskar DIG – Ho’oponopono -

    Kram dalaibo!

  10. Lars H Nilsson permalink
    2011/04/03 11:42 f m

    Annica! Jag har tappat bort dig på mailen, men om du vill ha några av de foton jag tog på Lena i Maj förra året kan du väl leta upp mig på Facebook.
    Hälsar Lars Ruben Nilsson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: