Mina rötter
Jag har mina rötter i byn Sutlep på Nuckö i Estland. Mina föräldrar och mor- och farföräldrar var jordbrukare. Intresset för att undersöka min bakgrund gick via PeO Wågström till Anarko. I vintras uppmuntrade min psykoterapeut mig att göra efterforskningar. Nu har det blivit intressant. 🙂
”Under svensktiden i Estland (1561-1710) skedde en ytterligare påfyllnad av svenskar.
Svenskarna blev den dominerande folkgruppen på öarna Dagö (estniska Hiiumaa), Ormsö, Odensholm och Rågöarna i nordvästra Estland samt Runö i Rigabukten, också i Rickul på fastlandet. Svenskar fanns också i kommuner, där esterna var i majoritet: Nuckö, Sutlep, Neve, Vippal, Padis och Nargö, den senare en ö utanför Tallinn.”
Uppdatering 20090714; Intressant om den tredje statsmakten/gammelmedia/yttrandefrihetens försvarare….. , kärt barn har många namn, har PeO lagt ut på sin blogg.
lena alun
lena alun 
Jag har inga rötter, kyrkan med kyrkböckerna brann ner på 1600-talet. Min pappa och hans storebror ser synnerligen osvenska ut och själv bör jag vara ungefär 25% norsk.
Med andra ord hör jag hemma överallt och ingenstans, perfekta hatobjektet alltså… jag är en sån där opålitlig jävel som inte går att ställa in i ett bås. Rena mardrömmen för rasromantiker och etnocitetsdrömmare.
Jag trivs.
Se där! Ytterligare en gemensam nämnare.
Jag orkar inte fortsätta en urartad diskussion som ingen av er verkar ha vilja att följa upp ifråga om argument – men ni verkar helt ha missförstått det jag står för från grunden. Jag tror inte att vi kommer så mycket längre – kan bara hänvisa till vad jag redan skrivit i kommentarerna på min egen blogg.
Jag tror bestämt PeO_W insåg att han kommit ut på litet väl djupt vatten i diskussionerna i kommentarfältet till Anarkos blogginlägg. Jag menar, att dra upp det gamla ”restaurangargumentet”, kära hjärtanes!
Kul, debatten fortsätter hos mig! 🙂
Anarko säger på sin blogg;
”[—]men man kommer inte runt mina huvudpoänger som är att de flesta människor identifierar sig med en religion och/eller en etnicitet och att mångetniska samhällen genererar stort socialt lidande. Detta är historiska och sociala fakta och därför är jag mot det mångetniska samhället, samtidigt som jag vill värna och respektera mångfalden av etniciteter vilka skall leva i fred och under bra villkor med varandra motsatsen till mångetniska samhällen).”
Enligt mitt sätt att se ligger USA och Kanada före oss i kulturell utveckling och som civilisation. En av mina mest kära vänner bodde i Toronto i 12 år. Där har man kommit över spänningar och rädslor och lever det multikulturella idealet.
Som genusvetare bland andra debattörer om feminism, globalisering och tredje världen-frågor betraktar vi inte ras eller etnisk tillhörighet som en uppsättning nedärvda egenskaper utan som något konstruerat i ett visst socialt, politiskt och historiskt sammanhang.
Föreställningen om en isolerad etniskt grupp är meningslös enligt antropologen Thomas Hyllland Eriksen. Det vore som ljudet av en hand som klappar. Etniciteten uppstår när det sker en kommunikation mellan två grupper om skillnaderna dem emellan. Etnicitet handlar inte om några ”objektiva” kulturskillnader som kan observeras utifrån.
Verkligheten uppfattas alltid av oss via språket och erfarenheten. Därför finns ingen objektiv ståndpunkt varifrån världen kan beskådas eller förstås. Allt som finns är en mängd subjektiva ståndpunkter. För postmodernister är språket centralt eftersom det bestämmer hur vi uppfattar världen, vår egen identitet och oss själva. Diskurser är de sätt att tala, de språkliga sammanhang inom vilka orden ges en viss betydelse. Foucault menar att den diskurs som blir den rådande bestämmer, vilken betydelse orden får, människornas sociala medvetande. De politiska maktförhållandena i samhället bestämmer vilken diskurs som dominerar.
Sedan förra valet anser jag att Alliansens diskurs dominerar.
En politiskt dominerande grupp kan lyckas föra fram sin diskurs och därmed sin uppfattning av världen. Underordnade grupper kan utmana och försöka punktera den rådande diskursen.
Där finner jag mig själv tillsammans med andra bloggare t ex Anarko och PeO. 🙂
(Källa: Feminism av Lena Gemzöe)
Mina saxade kommentarer på PeO´s blogg;
lenaalun säger:
juli 11, 2009 vid 5:47 e m
Jag läste ett antal kommnetarer på Anarkos blogg tills jag insåg att jag är en riktig svensk som har kommit tillbaka. Insikten har aldrig slagit mig! Jag kände mig väldigt illa berörd när nassarna olagligt demonstrerade på vårt Fristadstorg och skanderade; -”Skicka hem främlingarna!” – en höstdag när jag och barnen kom ur Gallerian.
Är det oss de menar? Mamma och pappa flydde hit undan kriget 1944 från Estland. De tillhörde svenskbygden. Svenskar som på 1700-talet flydde till Estland. De talade svenska och gick i svenska skolan.
Att vara invandrare har alltid varit förenat med en del skam, och jag brukar sällan tala om det, eftersom det inte syns så påtagligt.
Vad vill jag säga med detta, tro? Vi är en mänsklighet på en jord och det finns inget bättre sätt att leva än solidariskt med vår nästa. Tur för mig att jag aldrig kan skickas iväg. Jag är ju en ursvensk vars förfäder levde i exil i Estland ett par århundraden. Den insikten har jag saknat. Tack, PeO.
lenaalun säger:
juli 12, 2009 vid 11:17 f m
Sökte lite info om mitt kulturarv på nätet. Rötterna där börjar redan på 1200-1300-talet. http://www.loffe.net/content/view/406/60/