Som om Gud Fader Själv hade talat:

På Midsommarafton publicerades Humanisternas ”manifest” på DN Debatt.

Efter en närmast fiaskoartad kampanj med ett pinsamt och manipulativt test  och tvivelaktig debatteknik på Humanistbloggen kom  slutligen ett strålande kungörande av Humanisternas livsåkådning. Nu tyckte jag också att de har ryckt upp sig en del i de senaste blogginläggen.

Det är en lysande och briljant argumention. Om tio fria, myndiga hjärnor med syfte att försvara demokrati och mänskliga rättigheter går samman kan det bli just så här bra.

Nyligen antog FN en resolution som fördömer kritik av religioner. Slår det synsättet igenom kan all diskussion om religiöst motiverat förtryck av kvinnor, homosexuella, hedersvåld, religiös omskärelse och andra religiösa påbud utmålas som ”hädelse”. Mot dessa krafter står humanismens mål att återupprätta människan som myndig varelse med förmåga att ta ansvar för sitt eget liv.

Jag med mitt mycket religiösa religionspluralistiska perspektiv instämmer i allt och har inte så mycket att invända. Gud/Kärleken finns Verkligen även inom Humanismen!

Humanismen utgår från att godhet kommer inifrån, inte uppifrån. Det är dags att jämna ut oddsen.

Där har vi  kanske en skiljelinje i hur vi väljer att uttrycka oss. Att Godheten i form av Nåden kommer till oss utifrån är en rent praktisk erfarenhet som vi mycket andliga har. Men det går defintivt att se det som en en inre källa av Kärlek som bubblar upp inom oss. Det är helt och hållet en språklig smaksak, tror jag. Framförallt den kreativa skapande begåvningen, som vissa av artikelförfattarna rikligt har givit ett mycket framgångsrikt uttryck för, ser jag som andligt inspirerad. Som dock kan var helt fristående från religiösa traditioner. För många utgör dock de religiösa samfunden den gemenskap och erfarenhetstradition som hjälper individer att få en levande relation med den skapande och kärleksfulla kraften.

Även om det verkligen fullständigt kan spåra ur till ett verk helt i Djävulens tjänst som i fallet med Nine Eleven. Jag vet också att det är den händelsen som fick Björn Ulvaeus att intensifiera sitt engagemang i Humanisterna. Detta är värt vår allra mest fulla respekt.

Lagarna ska formuleras av demokratiska institutioner och normbildningen styras av kritiskt tänkande och fri argumentation i öppna samtal. Ett sådant samhälle kallas ett sekulärt samhälle. Det är ett sådant samhälle förbundet Humanisterna arbetar för.

De flesta svenska medborgare tillhör en lyckligt lottad elit, som – vare sig de är troende eller ej – har förmånen att kunna förhålla sig fritt till religiösa utsagor, ungefär på samma sätt som de förhåller sig till poesi, musik eller klassiskt drama. Det står var och en fritt att uppfatta religiösa skrifter och traditioner som stämningsfulla berättelser om livet. Med en sådan vid personlig och symbolisk tolkningsram är religion inget hot mot mänskliga rättigheter utan kan rentav vara berikande och ett stöd och en tröst för många.

Om vi i valrörelsen nu kan slippa höra politisk retorik mot homosexuella, aborter, skilsmässa etc är väldigt mycket vunnet med Humanisternas kampanj. Det svenska samhällets lagar och normer måste utgå från akademin. Inte från tusenåriga skrifter. Dessa är enbart nyttig läsning för den gudomliga inspirationen. För formandet av den pånyttfödda andliga människan. Så ser jag på saken.

Av en ren tillfällighet hittade jag en kurs i vårdteologi, på Umeå universitet, vars syfte är detta;

 

 

 

– beskriva och analysera omvårdnadens historiska rötter i kyrkan, klosterväsendet och

den diakonala verksamhetens olika gestaltningar genom historien.

– redogöra för och analysera några konkreta exempel på ”vårdandets teologier”.

– redogöra för och analysera några olika positioner inom teologisk medicinsk etik.

– beskriva, analysera och aktivt kunna ta del i debatten om religionens roll i

medicinsk vård och omvårdnad.

– beskriva, analysera och aktivt kunna ta del av debatten inom omvårdnadsforskning

och kyrkan om vem som ska/kan ge andlig vård eller andlig omvårdnad.

– redogöra för olika synsätt inom hälso- och sjukvården vad gäller det eventuella egna

ansvaret för patienternas andliga behov.

– analysera och diskutera begrepp som andlig vård, andlig omvårdnad och

sjukhuskyrka.

– beskriva, analysera och diskutera ”the religion and health movment”.

– belysa förhållandet mellan kyrka och vård ur ett internationellt perspektiv.

Jag tror inte på att slänga ut barnet med badvattnet. Den religiösa människan förtjänar full respekt. Vi ska  inte bortse från värdet av de överlevnadsstrategier som religionerna ger. Skulle kyrkorna stängas och förbjudas skulle många människor fullsändigt kollapsa.  Vi har ingen psykiatrisk vård värd namnet. Kyrkor och andra samfund erbjuder hopp,  upprättelse och gemenskap. Nu ska jag iväg till Pingstkyrkan för att få andlig påfyllning och själslig återhämtning. 

Uppdatering 20090702: Nu har ärkebiskop Anders Wejryd kommit med sin respons på Humanisternas kampanj. Klipp från  Dagen;

Hur ser det ut, i praktiken, för religionsfriheten i Sverige?

– Bättre än på många andra håll i världen där det ser förskräckligt ut. Men jag tycker inte att det ser så muntert ut här heller och det är viktigt att lyfta fram. Ju mindre man vet om religion desto mer rädd blir man för den.

Rädslan leder till tysthet, att man inte vågar möta religion, och det är därför man försöker lyfta undan religionen, förklarar ärkebiskopen.

– Det tror jag skapar en delning i samhället som kan bli oerhört olycklig. Vi behöver alla goda krafter tillsammans sträva efter att bygga samhället oavsett om vi är muslimer ateister, pingstvänner eller grekisk-ortodoxa.

lena alun