Könstrakasserier på bloggar

På arbetsplasen finns lagar mot könsdiskriminering och en plan mot kränkande särbehandling. Det är chefen som skyndsamt ska utreda och få stopp på otyget.

Min blogg är mitt arbete och min marknadsföring av mig själv inför kommande uppdrag som jag kan åta mig när jag har återfått hälsan. Därför kan jag inte acceptera de kommentarer som är av arten psykiska trakasserier. Vi har yttrandefrihet och jag kämpar för sann demokrati. Jag tar gärna emot kommentarer som hävdar motsatsen till det jag anser. Om de har en argumentation och är begripliga i relation till mitt blogginlägg.

Jag och mina bloggande vänner har drabbats av smörja, och jag finner inget skäl till att de ska få förstöra våra kreativa skapelser. Förr handarbetade kvinnor. Idag bloggar vi. Våra konstverk och verbala trädgårdar har vi rätt att hålla snygga från ogräs. Därför har jag valt att i efterhand förkasta( wordpress´s ordval) några kommentarer.  De tillför inte debatten en tillstymmelse och jag accepterar inte att jag eller mina kommentatorer blir måltavlor för andras verbala spyor.

Ann-Sofie visar att detta hör till vanligheterna i bloggosfären. Det behövs krafttag för att upprätthålla bloggarnas anseende. Vi accepterar ju inte ofredande i många andra fall. Det här sätter fokus och strålkastare på kvinnors alltjämt stora utsatthet för förtryck.

Jag kommer att ta bort alla kommentarer som inte håller god moralisk debatton.  Jag är känslig för psykiskt våld.  Allt som inte leder debatten framåt förkastas.

En uppdatering :

Niklas Frykman var lite snabbare än jag på att sätta en gräns.  Om yttrandefriheten är gränslös stöter vi på andra demokratiska problem. Tänker särskilt på karikatyren av Muhammed som rondellhund, vilken skapde en livlig debatt kring yttrandefrihetens gränser. Hur stor rätt har vi att diskriminera och trakassera andra?

lena alun